När vi bodde på en vingård tidigare på semestern så hade ägarna middagsgäster och vi blev så nyfikna på vad det äter. Ja, drickat såg vi att de hämtade vin i vinkällaren 😁.

Vad gör vi då? Jo…

Vi bokade en bondgård via Agricamper (appen) i Valsamoggia utanför Bologna. Det vi inte visste när vi bokade var att det skulle bli jättevarmt i området och att Italienska myndigheter skulle gå ut med röd varning pga värmen. Skulle vi avboka? Nej, de har ju el så vi får väl sitta inne i husbilen i AC. Vi ville så gärna äta deras mat och dricka deras vin från gården.

Vi ställer in GPS:en och något verkar skumt.

Vi åker efter GPS:en och inser att en bro är avstängd och vägarbete pågår.

Jag ringer numret som står på Agricamper och kvinnan verkade jätteförvånad. Jag berättar vem jag är och att de accepterade våran övernattning via Agricamper. Hon berättar flera gånger vilken väg vi ska ta och vi fattade ingenting, men tackade och sa, see you soon! Vi lyckades ta oss fram, glada att vi inte fick möte för det hade inte fungerat. Italien är bäst i klassen på varnings- och förbudsskyltar och vi passerade några som vi inte förstod. Tyckte att det stod att man inte fick åka på vägen om skolbussen kommer, men det kanske var långsökt. Hursomhelst känns det som italienarna ser varnings och förbudsskyltar som ett förslag. Vi tog seden dit vi kom och körde på.

När vi kommer fram möts vi av en man som bara pratar Italienska. Vi lyckades berätta att vi ville ha electricity och dinner. Det kändes som vi förstod varandra. Han sa massor med saker på italienska som vi inte förstod, men det gick bra…tror vi.

Kossorna, hästarna, grisarna och hönorna fotograferade jag inte. Ärligt skulle du rest dig från stolen i 38 graders värme för att fotografera djur som du vet hur de ser ut?

Kvällens middag

Våran beställning fungerade och först fick vi vinet och vatten.. Den italienska mannen verkade stolt och pekade på vinstockarna ovanför oss. Aha, druvorna kom därifrån. Lite charmigt att få en flaska utan etikett.

Den italienska mannen kom efter en stund med förrätten. Lika stolt berättade han om Ricottan och köttet i bolognesen som var från gården. Han sa något om parmesanosten också och slog sig för bröstet. Så härligt att se (även om vi inte förstod så mycket) hur stolt mannen var över sina produkter.

När vi ätit upp, nej förresten vi sparade en sån där pastagrej med ricotta till i morgon, men sedan kom den italienska mannen med huvudrätten. Lika stolt berättar han om köttet. Han säger även att vi ska äta köttet och marmeladen i brödet. Vi gör som vi blir tillsagda och orkar knappt hälften. Vi har alltså mat i morgon också, så bra.

När det är dags för espresso och kaka kommer kvinnan jag pratade med i telefonen. Tolkar henne som dottern. Hon var den som pratade hyfsad engelska. Hon har med sig sin man och son. De ville nog se vilka galningar som sätter sig på en grusplan i hettan mitt ute i ingenstans.

Vi betalar 35€ per person och 5€ för elen.

Alltså, sitta och titta ut över vinstockar, fruktträd, hästar och känna en doft av kobajs lite då och då. Få maten och vinet från gården serverad vid husbilen. Det kan vi leva länge på.