Vi har bytt till vinterdäck på husbilen och många ställer samma fråga…

För några år sedan kände vi oss inte klara med husbilslivet när hösten kom. Då ställde vi bilen på säsongsplats vinterhalvåret i Ånnaboda (utanför Örebro).

Nej, det är inte ett sponsrat inlägg, bara en klocka som jag tycker är häftig

När Vi bytte till en mer vinterisolerad husbil, så valde Vi att byta till vinterdäck när den tiden närmat sig på hösten och det har vi fortsatt med.

Vi tycker att det är riktigt skönt att vara ute den här årstiden, även om fler och fler valt att använda husbilen året runt så är det mycket lugnare och lättare att hitta plats att stå på. Nackdelen tycker Vi är mörkret. Det är kolsvart när man kommer fram på fredagen efter jobbet och det är inte ljust så länge på lördagen och sedan ska man åka hem oftast i mörkret på söndagen.

Efter ett tag började Vi fundera över en fråga som Vi fått flera gånger när Vi berättar att Vi har vinterdäck på husbilen. -”Åker Ni upp till fjällen?” eller -”Hur långt norrut åker Ni?”.

Vi har snällt svarat, men nu börjar frågan gnaga lite. Varför ska Vi åka Norrut bara för att Vi har vinterdäck? Vi har vinterdäck på våra personbilar också, men aldrig fått den frågan.

Svaret är: Vi åker gärna till Sandviken där en av oss gillar att åka skidor och för deras fantastiska mat i restaurangen. Vi har varit i Sälen eftersom en i Rullbo-sällskapet åkt Vasaloppet och det är perfekt att vakna på startplatsen. Annars försöker Vi att undvika snövägar när Vi kan. Det är ju trots allt inte en terrängbil.

Ibland behöver man jobba lite extra för att komma loss

Under vintersäsongen tittar vi extra på vädret (som vi i och för sig gör på sommaren också) men vi vill inte ha oväntade snöoväder och håller oss gärna i närområdet.

Järnvägsmuseet i Gävle

Häng med på en tur i det nyrenoverade Järnvägsmuseet.

Pampig entré
Vi valde att gå instället för detta ”färdmedel” hehe

Vi börjar med invigningen Malmö-Lund år 1856. Det är första steget till det som bli Södra Stambanan.

Prins August

Loket, Prins August är ett av de första loken som går i trafik när järnvägen gör sitt storslagna intåg i Sverige.

Fryckstad

År 1855 anländer ett litet ånglok till Fryksbanan i Värmland. Loket får namnet Fryckstad och är det andra svensktillverkade loket.

En ny tidsuppfattning

Tiden bestämdes efter solens läge på himlen. Mellan Stockholm och Göteborg skiljer det 24 minuter i soltid.

I takt med att järnvägen byggdes ut blev detta ohållbart. Det beslutades att tiden i Göteborg skulle vara järnvägstid. År 1878 kom en tidsreform och en enda gemensam tid infördes i Sverige.

En ofrivillig resa

I den här fångvagnen kan nio fångat färdas samtidigt. Flera av fångarna har lämnat meddelanden efter sig på de kala väggarna.

Ånglokets drottning Loket F 1200

Loket är starkt och snabbt. Det byggs 1914 för att dra kontinentaltågen mellan Stockholm och Malmö för vidare anslutning mot Europa. 1918 blir loket illa tilltygat i den allvarligaste tågolycka i svensk historia. Loket återställs och säljs till Danmark.

1:a, 2:a och 3:e klass

Man skilde tydligt på vilken klass man färdades i.

På perrongen och Stationen

Här var det liv och rörelse. Några förser sig med färdkost för resan som choklad, frukt och smörgåsar. Försäljningen sköts ofta av privata entreprenörer.

Här kan man väga sig köpa dagstidningar, hämta ut post och telefonera.

Resenärer sitter i olika väntsalar beroende på vilken klass man färdas i. Kvinnor kan välja damväntsalen och sedan kliva ombord i en damkupé.

För att vistas på perrongen var du tvungen att köpa biljett. Ville du vinka av en vän, hämta hotellgästers bagage eller bara vistas på perrongen för att se tågen fick du 1915 betala 10 öre.

Denna automat stod på Perrongen på Rönninge Station (söder om Stockholm)
Det var matstopp på tågresor

Restaurangvagnen

Och lite övriga bilder

Ploghjul från 1924 som mäter 3 meter i diameter
Här tyckte yngre personer (typ jag) att det var roligt att låtsasköra tåg.

Järnvägen engagerar

Järnvägen kan röra upp känslor och inspirera. Runtom i Sverige finns föreningar och subkulturer där särskilt intresserade samlas. Det finns många museijärnvägarsom drivs ideellt. Andra kör äldre tåg på Trafikverkets spår.

Det finns många som är samlare, bygger modelljärnvägar eller kör tåg i simulatorer. Somliga spanar efter lok och tåg längs järnvägen (typ som fågelskådare ”kryssar” fågelarter). I sociala medier delar man med sig med bilder, filmer och fordonsfakta.

Rocktåget

Visst ja, glömde Rocktåget. Vi såg en liten snutt på film från 1991. Helt otroligt att det var 33 år sedan. Smidigt sätt att ta sig fram på turne i Sverige. Bra intiativ av Tomas Ledin.

Erkänner att det var väldigt intressant och roligt att se Järnvägsmuseet som öppnade upp i slutet av juni efter flera års renovering.

Vi känner oss lurade och blåsta på Lidingöloppet

I helgen är det dags för Lidingöloppet. Jag, Anette har tappat räkningen på hur många lopp jag sprungit och Kent har sprungit ett tidigare.

Det jobbigaste med lopp är allt runt omkring och att ta sig till starten på ett smidigt sätt. Vi tyckte att vi var smarta och bokade ställplats/parkering via Lidingöloppets hemsida. Det fanns tre olika ställplatser och det kändes jättebra eftersom Vi är osäkra på gräsplanen där husbilar körde fast rejält sist vi sprang. Vi väger trots allt nästan 5 ton.

När Vi kom fram valde Vi ändå att titta på den närmsta platsen som är gräsplanen. Redan nu var infarten väldigt lerig, alltså ingen plats vi kunde åka in på. Vågar inte ens tänka på hur det ser ut på söndag.

Vi åkte vidare till nästa ställplats. Den skulle vara bemannad från klockan 16, men inga funktionärer, skyltar eller bajamajor syntes till. Här fanns bara reserverade p-platser för personbilar. Alltså ganska små. Vi åkte runt och tittade och letade. Vi undrade om Vi kommit rätt, men parkerade på en plats längst in där Vi tyckte att Vi var minst i vägen. Det kom en kille och sa till oss att Vi inte fick parkera på deras parkering. Nu börjar vi bli lite smått irriterade, men åker till nästa ”ställplats”.

Skojar dom? Också reserverade små p-platser. Vet inte organisationen på Lidingöloppet hur en husbil ser ut? Och var är funktionärerna? Hur kan Lidingöloppet ta betalt för Reserverade p-platser som alltså inte är deras?

Har Vi blivit lurade? Kanske är det inte alls Lidingöloppet vi betalat till? Dubbelkollar för säkerhets skull och ser att jodå, det är Lidingöloppets konto.

Vi åker tillbaka mot nummerlappsutdelningen och parkerar på en parkering med lite väl stor del av husbilen utanför rutan, men ingen genomfartstrafik. Inget ställe att stå på för natten i alla fall.

Vi är nu riktigt irriterade och hämtar nr-lappen. Att köpa en tröja med Lidingöloppets tryck på som tänkt, kändes helt plötsligt inte lika aktuellt längre. Vi letar rätt på informationen och de är väldigt trevliga och hjälpsamma. De berättar att vi visst kan parkera på stället där vi blev bortkörda ifrån.

Nu har vi tappat all energi. Jag skriver ett irriterade mail till Lidingöloppet, så får vi se om de svarar.

Påminn mig, om jag får för mig tanken att anmäla mig igen, att jag inte ska springa Lidingöloppet mer (Om de inte bjussar på en startplats till nästa år förstås:)

Det blir alltså inget Lidingölopp för oss i år.

Vi lämnar Lidingö och åker någonstans. Kanske hamnar Vi under en korkek, eller något…

Avslutar med en länk till amazon.se på toa medel vi använder i husbilen. Om du handlar på våran Amazonsida betalar du samma pris, men vi får en liten peng.

https://www.amazon.se/dp/B078GRCHSZ?coliid=I14JFPS390G07D&colid=34I9VKC4R4MZI&psc=1&linkCode=ll1&tag=rullbotips-21&linkId=4cd85fe39e855b4fc2b6e27e971d4668&language=sv_SE&ref_=as_li_ss_tl