Rothenburg ob der Tauber & Romantische Straße

Vi bestämde oss för att åka en bit på Romantische Straße som vi läst så mycket om.

Füssen

Eftersom vi kom från Italien så tänkte vi börja med första byn/staden Füssen. Här finns slottet Neuschwanstein som är en förebild för Disneys Törnrosaslott. Det är ett av världens mest kända slott och ett vanligt motiv på affischer och pussel.

Det finns två ställplatser efter varandra och vi kommer strax före 14 och möter flera husbilar på vägen dit. Fullt!

Füssen
Bild i farten från bilen

Plan B! Åker till en camping lite för långt ifrån stan tycker vi, men ändå. Här står det flera personbilar parkerade på parkeringen till incheckningen. Vi har lärt oss att tyskarna parkerar där de tycker. Det är trångt och de hittar väl ingen bättre plats att parkera på. Vi åker förbi och inser att det är jättelång kö till incheckningen. Det var alltså därför dessa människor parkerat vid incheckningen. Är det bara tältare här? Campingen ser inte ut som en Camping för en ”vuxen” husbil. Smått irriterande trixar vi oss tillbaka och åker vi vidare.

Plan C! Vi ställer in GPS:en på ställplatsen i Landsberg am Lech. Vi snurrar runt bland vägarbeten och massor med bilar, men någon ställplats hittar vi inte. I full panik åker vi ut ur byn. Nu då? Om vi var smått irriterade innan så känns det inte bättre nu. Vi ställer om GPSen ytterligare en gång och åker till…

Ställplatsen vi gärna glömmer

Hamnar på någon parkering/ställplats någonstans och vi vill inte ens gå ut. Vi fick i alla fall sova, även om det åkte mycket bilar utanför.

Rothenburg ob der Tauber

Nu har vi lärt oss att man måste vara på plats tidigt för att få plats på ställplatserna. Vi ankommer till Rothenburg ob der Tauber strax före 12 och får en av de sista platserna och det fylls på snabbt. Vi parkerar på Wohnmobilstellplatz P2 som ligger precis vid infarten och precis utanför muren in till byn/stan. Perfekt! Så ska vi bara betala, men det är inga problem, jag har appen Parkster annars är det mynt som gäller. Nu är det ju bara det att appen gäller bara i Sverige. Försöker att ändra men lyckades bara ändra språket. Försöker göra en ny registrering, men då får jag upp att telefonnumret finns redan. Till slut lyckas mannen ladda ner appen och betala.

En öl på torget
Obligatoriska snitseln

Butiker

Det finns en stor affär med julpynt. När mannen inte vill gå in på olika ställen säger han -”Det är inträde här”, men nu har jag lärt mig och vi går in. När man väl gått in var det liksom bara att följa strömmen och gå igenom hela butiken. Trodde aldrig att vi skulle komma ut igen.

En stor affär med julpynt
En skidåkare

En annan butik visade massor av schweizerknivar i fönstret. Kikade in och såg mest män inne i butiken. Märkligt här sa mannen inget om något inträde, hehe. Vi gick in och det var nästan som ett museum.

Tempelriddare
Han till höger har väntat för länge på ölen
Eller drack han en sådan

Bageriet då? Det är klart att vi köper med en förpackning Schneeballen som är något friterat bakverk som är populärt här i Rothenburg ob der Tauber.

Schneballen (märkligt namn)

Historia

Ratstinkstube

Under 30-åriga kriget 1631 erövrades staden av de kejserliga trupperna under general Tilly. Den protestantiska staden hade gjort motstånd i hopp om att svenska trupper skulle komma till undsättning. Ingen förstärkning kom och staden skulle skövlas och brännas. Nu fick staden ett val. Om någon kunde dricka en glasbägare med 3 1/4 liter vin, så skulle staden skonas. Den gamle borgmästaren Nusch antog vadet och svepte hela bägaren. Tilly skonade staden. Kolla bredvid klockan, här återspeglas händelsen flera gånger om dagen.

Här öppnas fönstret och Nusch dricker 3 1/4 liter vin

Romantische Straße – vägen

Vägen är ingenting att se! Ibland vek den av för att sedan dyka upp på vägen vi åkte. Det var en vanlig landsväg, ingenting speciellt. Vägen är 35 mil och det speciella är byar/städer med korsvirkeshus, ringmurar, kullersten, kyrkor och slott som ligger längs vägen.

Vi kände inget romantisk alls här! Bara stress att få någonstans att parkera. Alla byar ser ungefär likadana ut.

Ser ut som flera är trötta på att hitta ställplats

Vi åker vidare norrut så får vi se var vi hamnar…

Toscana…vi var där…

Vi satt häromkvällen och letade Campingplatser vid kusten. Skickade flera förfrågningar till Campingar runt Livorno, Pisa och runt i dessa områden. Fick svar att det var fullbokat…överallt!

Till slut hittar vi en Camping utanför Pisa, Toscana Holiday Villige och gör en bokning online och betalar bokningsavgiften. Perfekt! Några dagar i Toscana. Här ska vi bada i poolen, tvätta (såg att de har tvättmaskin på campingen) och kanske hyra bil. Det är bara 4-5 mil till San Gimignano och Volterra.

Vi parkerar utanför eftersom det ser brant och smalt ut. Promenerar in på campingen och inser att vägen är sämre än den sönderregnade moutainbikeleden Birkebeinerrennet när vi cyklade där för några år sedan. Vi vågar helt enkelt inte åka ner här. Campingen såg inte så rolig ut för den delen heller. Det är 41 grader och svetten rinner.

Vi avbokar och undrar för oss själva hur mycket vi betalade i bokningsavgift, men det kan ha blivit dyrare om vi valt att åka ner där och inte kommit upp.

Vi hoppar in i bilen och kör, utan plan. Till slut har vi bestämt oss att vi lämnar 40 graders värme och fortsätter att köra norrut. Inget Toscana alltså! Jo,vi gick ju trots allt runt på campingen, så vi var där.

När vi närmar oss norra Italien börjar det hagla och temperaturen är nu 22 grader. Otroligt!

Vi stannar till strax före kl 22:00 för att övernatta på samma ställplats som vi stannade på på vägen ner i Österrike.

I morgon kan det bli en promenad/löptur nu när temperaturen blivit mera normal för oss nordbor. Sedan kanske något ställe i Österrike eller Tyskland. Vi har fortfarande 2,5 veckors semester kvar, så vi har ingen brådska hemåt.

Fattori Porca Vacca – Vin- Bondgården vi bodde på

När vi bodde på en vingård tidigare på semestern så hade ägarna middagsgäster och vi blev så nyfikna på vad det äter. Ja, drickat såg vi att de hämtade vin i vinkällaren 😁.

Vad gör vi då? Jo…

Vi bokade en bondgård via Agricamper (appen) i Valsamoggia utanför Bologna. Det vi inte visste när vi bokade var att det skulle bli jättevarmt i området och att Italienska myndigheter skulle gå ut med röd varning pga värmen. Skulle vi avboka? Nej, de har ju el så vi får väl sitta inne i husbilen i AC. Vi ville så gärna äta deras mat och dricka deras vin från gården.

Perfekt väder för att sitta på en bondgård…ehhh!

Vi ställer in GPS:en och något verkar skumt.

Hur tar man sig dit?

Vi åker efter GPS:en och inser att en bro är avstängd och vägarbete pågår.

Jag ringer numret som står på Agricamper och kvinnan verkade jätteförvånad. Jag berättar vem jag är och att de accepterade våran övernattning via Agricamper. Hon berättar flera gånger vilken väg vi ska ta och vi fattade ingenting, men tackade och sa, see you soon! Vi lyckades ta oss fram, glada att vi inte fick möte för det hade inte fungerat. Italien är bäst i klassen på varnings- och förbudsskyltar och vi passerade några som vi inte förstod. Tyckte att det stod att man inte fick åka på vägen om skolbussen kommer, men det kanske var långsökt. Hursomhelst känns det som italienarna ser varnings och förbudsskyltar som ett förslag. Vi tog seden dit vi kom och körde på.

Smal väg

När vi kommer fram möts vi av en man som bara pratar Italienska. Vi lyckades berätta att vi ville ha electricity och dinner. Det kändes som vi förstod varandra. Han sa massor med saker på italienska som vi inte förstod, men det gick bra…tror vi.

Kossorna, hästarna, grisarna och hönorna fotograferade jag inte. Ärligt skulle du rest dig från stolen i 38 graders värme för att fotografera djur som du vet hur de ser ut?

Kvällens middag

Våran beställning fungerade och först fick vi vinet och vatten.. Den italienska mannen verkade stolt och pekade på vinstockarna ovanför oss. Aha, druvorna kom därifrån. Lite charmigt att få en flaska utan etikett.

Vin och vatten

Den italienska mannen kom efter en stund med förrätten. Lika stolt berättade han om Ricottan och köttet i bolognesen som var från gården. Han sa något om parmesanosten också och slog sig för bröstet. Så härligt att se (även om vi inte förstod så mycket) hur stolt mannen var över sina produkter.

När vi ätit upp, nej förresten vi sparade en sån där pastagrej med ricotta till i morgon, men sedan kom den italienska mannen med huvudrätten. Lika stolt berättar han om köttet. Han säger även att vi ska äta köttet och marmeladen i brödet. Vi gör som vi blir tillsagda och orkar knappt hälften. Vi har alltså mat i morgon också, så bra.

När det är dags för espresso och kaka kommer kvinnan jag pratade med i telefonen. Tolkar henne som dottern. Hon var den som pratade hyfsad engelska. Hon har med sig sin man och son. De ville nog se vilka galningar som sätter sig på en grusplan i hettan mitt ute i ingenstans.

Vi betalar 35€ per person och 5€ för elen.

Alltså, sitta och titta ut över vinstockar, fruktträd, hästar och känna en doft av kobajs lite då och då. Få maten och vinet från gården serverad vid husbilen. Det kan vi leva länge på.

Tack för idag