Etikett: raukar

Vi åkte till Rauk området och tittade på raukarna. Eller som vi kunde läsa i tidningen Visit Gotland -”Välkommen till Kalkstenshawaii”. Det går en bilväg genom hela området och raukarna är lätta att nå. Vi börjar längst upp på Nordvästra sidan.

Langhammars

Det är kalkberget som gör att naturen och miljön ser ut som den gör i Reservatet. Vegetationen är starkt präglad av ett långvarigt fårbete. Det påminner om Savannen.

På 200kr-sedeln kan man se bild från den här platsen. Det var nytt för oss som knappt ens vet hur en Svensk sedel ser ut idag.

Helgumannen Fiskeläge

Helgumannen fiskeläge ligger oskyddat mitt på en klapperstenstrand. Platsen syns tydligt från vägen och är lätt att hitta. De enkla bodarna är byggda i en tät klunga för att skydda mot väder och vind. Fiskeläget härstammar från 1800-talet, men kan vara äldre än så. Det finns ingen el, men färskvatten finns att hämta en bit bort. Här finns fortfarande redskap och båtar kvar på stranden som om tiden stått stilla.

Digerhuvud

Naturreservatet Digerhuvud sträcker sig från Lauterhorn till Helgumannens fiskeläger. vi såg också att det såg ut som trevliga ställplatser vid Lauterhorn, men det var inte läge för oss så vi åkte inte dit och tittade.

Gamle Hamn

Vi såg skylten och svängde in på en smal väg. Tur att vi inte mötte någon husbil eller bil för då hade någon fått backa en bit. Eller som mannen tycker -”Störst går först”

Jag trodde att det skulle vara en mysig gammal hamn och såg framför mig att vi kunde äta lunch här. Ajdå, ett nytt område med Raukar. Man tror att det var en hamn för fiske och handel under medeltiden. Vi kom alltså något för sent och var dåligt pålästa. Vattnets utlopp är sedan 1300-talet blockerat av strandvallar av grus och sten som slungats upp av stormar, så det liknar mer en sjö. Nu var vi lite less på Raukar. Vi missade visst den mest karakteristiska ”hunden” eller ”kaffepannan”. Kan det bli för mycket av det goda? Jodå, det kan det.

Men inne i skogen finns S:t Olovs kyrkoruin. Den vill vi se…trodde vi ja.

Det sägs att det var den norske helgonkungen Olof Haraldsson (som var populär i Norden) förde kristendomen till ön. På platsen finns även flera gravar.

Nu är vi less på att vara kulturella och tar färjan till Blå lagunen och badar.