Split

Vi åker några mil norrut till Camping Split i Stobrec. Campingen ligger ca:7 km utanför Split. Före oss i incheckningen står svenskarna vi träffade på förra Campingplatsen. De får ingen plats för att det är fullt. Vi får en parkering/ställplats innanför receptionen. Det får fungera för en natt. Vi blev positivt överraskade över att de gjort så fint på Campingen. Hann också med ett ”planeringsmöte” 😎

Vi tog cykeln till Split. Åkte så nära vattnet vi kunde. Passerade ett nerlagd hotellområde. Kändes tragiskt! Perfekt ställe för ett hotell, såklart man undrar vad som hänt.

Vi gick runt lite i Split och insåg att vi måste in hit igen…utan cyklar.

Vi bestämde oss för att äta middag på ett lite lugnare ställe eftersom vi inte var så välklädda. Innan vi ätit klart insåg vi att här kommer det nog vara fullt party i kväll/natt. En pool på krogen? Ja, varför inte?

Nu börjar det snart bli mörkt, så vi måste dra oss hemåt.

Åker förbi det nerlagda hotellet igen och på stranden nedanför är det rätt bra hålligång. Om vi hade varit hemma hade jag varit rädd, men inte här. Vi cyklar ner och kollar. Nån typ bar och några som fiskar…

När vi cyklar in på Campingen i halvmörkret ser Kent en kille som han jobbat med. Han och hans tjej har åkt med Rosa Bussarna och står bredvid oss.

Vi hamnar i baren. De reser i stort sätt jämt och det var roligt att höra vilka häftiga resor de varit på. Resmål som jag inte visste att man kunde åka till.

Vi trivs bra här och får en plats på Campingen…bredvid de svenska paret (som kommit tillbaka)

Vi stannar totalt fyra nätter här. Solar, badar lever och äter gott.

Drar vidare mot Trogir…

Makarska juli 2018

Vi kommer fram till Makarska och Camp Riviera och lyckats hitta en plats som vi tycker passar oss. Vi fick visserligen fickparkera och köra upp på klossarna, även om det inte riktigt räckte så fungerade det. Jag var lite rädd att gubben skulle ramla ut genom fönstret på natten och hamna under grannens husvagn, men det gick bra.

Jag har verkligen sett fram emot Makarska efter alla bilder och allt gott jag hört.

Vi tar en promenad ner mot vattnet och strandpromenaden och får en chock. Jisses, vad folk!!! Väljer att inte lägga ut en bild på halvklädda människor på stranden som ligger på varandra…

Vi tar cyklarna och cyklar (eller försöker cykla) en bit bort för att sola och bada. Här fick vi i alla fall ner våra handdukar bredvid varandra.

Visst är det vackert? Fick även massage av att ligga på stora stenar 😎

Vi träffade ett svenskt par när vi checkade in och vi var ute och åt med dom på torget i Makarska. Riktigt trevligt! Blev en Aperol sprits på hemvägen också.

Det blev sol och bad några dagar.

Här stannade vi och tog vätskepaus på cykelturen från badet. Det kändes som berget var en bakgrund som någon satt upp där som typ som Musse & Långben på julafton, men det var på riktigt.

Om vi någon gång åker till Makarska igen kommer vi nog välja en annan månad än juli.

Åker vidare mot Split…fortsättning följer!

Krka Nationalpark

Vi ställer in gps:en på Skradin. Såg ut som det fanns en Camping där. Därifrån kan man tydligen åka båt till Vattenfallen i Krka Nationalpark.

Börjar åka och bestämmer oss för kustvägen som är lite mindre, men vi tror att den är mysigare.

Den var fin, men mycket trafik och en husbil före som troligtvis inte gick fortare än 48 km/tim ;( Vi stannade några gånger för att ge husbilen försprång, men kom ifatt den hela tiden. Efter Senj har vi tröttnat och åker mot A1 för att åka större väg. Kartläsaren (typ jag) hade inte kollat kartan riktigt.

Återigen hamnar vi på krokiga upp och ner vägar runt bergen.

Till slut kommer vi ut på A1 och rullar på bra. Vi börjar mata på med milen. Gissa vad? Vi kommer ifatt den där långsamma husbilen igen. Nu kan vi med glädje köra om den med ett leende på läpparna på motorvägen.

När vi kommer till Skradin är det hysteriskt mycket folk och Campingen vi ställt in fanns inte på den adressen och vips så har vi åkt förbi Skradin. Rullar vidare och NEJ…inte nu igen…

Åker kringelikrokiga vägar och vet inte var vi kommer att hamna. Kartläsaren börjar bli lite desperat och vill stanna på första bästa ställe. Vi stannar och precis där ligger en Camping. När det var för sent såg vi att det låg två Campingar mitt i ingenstans.

Vi tar in på den vi parkerat vid, Camping Auto Camp Krka…garvar och undrar var vi hamnat.

Tar fram gps:en och kollar hur långt det är till Vattenfallen. Ser ut som 6,5 km och det går inte att åka hela vägen fram så vi bestämmer oss att springa (jogga) dit.

Vägen var inte jätterolig och spikrak (helt plötsligt) och vi trodde nog inte att detta var en vätskekontroll så vi sprang vidare.

När vi kom fram fick vi en överraskning. Det är så kul när man får mer än man förväntat sig.

Synd att vi inte kan delge känslan när vi gick runt här. Det var väl värt besöket och så fick vi röra på oss också.